Med Nyhåltes i centrum, eller Ljuskanonen
 

Nedtecknat av: ’n Torgny

 

Fick se en bild av Nyhåltes stuga på facebook- junselevallen. Jag fick genast för min inre syn bilden av tre hukande gestalter i mörkret, beväpnade med diverse attiraljer.

Det hände för rätt många år sedan. Vi satt runt matbordet och höll på äta, när Harryivärnes kom in och frågade med andan i halsen om jag ville ta hunden med mig och följa till Nyhåltes och skjuta en räv.
- Kom hem till oss sedan.
Jag åt färdigt och gick sedan till Värners.
Där var även ´n Tageberglund. ´n Harry och ´nTage hade under dagen varit ute för att jaga räv. De hade under eftermiddagen fått upp en räv som så småningom kröp in under Nyhåltesstuga och var därmed i säkerhet för jägarna. ´n Harry visste sedan ett äventyr vi haft ett par veckor tidigare att gråhunden vi hade var rätt så liten, och även ivrig att krypa efter rävar där det var trångt. Jag följer gärna med sa jag.
- Hm, harklade sig ´n Värner, vä töckä jägara ärä desomma ji stärn himmä. Förresten ärä redan skumt.
- Jäg ha ficklampa vä mä, sa ´n Tage
- Jä ha sett dinä ficklamper förut, dä ä som ä littä fegljus.
- Nähädu sa `n Tage. Ä hännä än töcken ficklampä som egentligen inte finns. Dä va en som ringtä i fjolvinter å sa att han hade fott reklamationer på mäg att jäg brukä vära ute mycke å att jäg va väldigt tillförlitli. Jäg fo intä lån uta å intä häller täla om va han het å va dä ä för organisation som ligg bakom. Som exempel. På vorvintern feck jäg hörä ´n härapoppä* nevä sjön. Jäg tog n dän ficklampa å lystä neremot sjön himifrån stugärn. Jäg feck sia där hon satt på nocken på Tyckoslåärn nevä sjön.
Värner, som kommit upp i sin halvhesa nästan falsett när han blev ivrig.
- Nu lög du sä gämmal du ä. För dä förstä ärä enånhålv kilometer dit, å för dä andre kan allri Tyckoslåärn synäs från gårn din, neönnerbacken som hon ligg.
- Dä´n ljuskanon sa Tage tryggt, å jäg lystä från häktfönsträ opppå bottn.
Eftersom ingen av oss varit på övervåningen hos Tage, fick det stå oemotsagt.

*Härapoppä = Pärluggla, ca 25cm hög.

Vi åkte, kom fram till Nyhåltes och konstaterade att ryggsäcken, som jägarna ställt för hålet i stenfoten där räven krupit in, var orörd. Vi konfererade om hur vi skulle lägga upp det hela, medan hunden ivrigt ryckte i kopplet. Mörkret föll men Tage tände inte ficklampan, som såg ut som en ordinär stavlampa för två batterier. Linsen var liten, så den var jämntjock i båda ändarna. Vi bestämde att Tage skulle stå på bron och blända räven när den kom ut, och Harry och jag snett bakom knuten för att skjuta räven. Stod vi lite bakom knuten, kunde vi skjuta bara snett framåt, och Tage skulle därigenom stå säkert på bron.
- Räven kom å  bli paralyserä tå ä hän hämskä ljusä, sä ji kan ta ä lugnt, sa `n Tage.
Tage och Harry intog sina platser, jag gick fram, lyfte undan ryggsäcken och strök kopplet av hunden. Hunden kröp genast in genom hålet och jag skyndade bakom knuten.
Det blev ett väldigt skällande, och vi såg i det svaga ljuset hur mullen rök ur hålet.
Plötslig syntes något mörkt i öppningen. 
TÄND! vrålade Harry och jag. Men det enda som kom, var inte ett bländande ljus, utan en rad svordomar från Tages plats samtidigt som en mörk blixt for ut ur hålet runt huset, - och - började skälla på baksidan huset.
När så småningom pulsen gått ner, jag fångat in hunden, och dammet lagt sig, såg vi när vi tittade in genom hålet i stenfoten, att räven krupit under tvärstocken som stöder mellanväggarna. Det hålet var för litet för hunden att ta sig igenom. Det var därför hunden rusade ut för att försöka från andra hållet. Där var stenfoten tät, så räven låg tryggt där han låg.
Varför tände du inte lampan, var förstås den omedelbara frågan. Vi var lite knäsvaga både Harry och jag. Tänk om vi hade skjutit hunden.
- Man tryck framåt när man tänn, sa `n Tage, men lampa ä ju nästan lik i bäggä änna, sä i hastihetn vart jä för å vännä lampa åtabak å då jä tåttä framåt troddjä att knappän hadd frösä fast på na vis.
När lampan tändes och vi började att i dess sken undersöka förhållandena med räven, hålet osv. kunde inte ´n Harry hålla sig.
- Nu hadd du tur att intä pappa fårrd oss. No ärä mer ä fegljus än n ljuskanon.
- Jä hadd int tänkt på att batteria i n hänn version va känsli för kyla, sa ´n Tage
Nog såg lampan väldikt lik ut som en ordinär ficklampa – med dåliga batterier.
Men jag vet inte
Både Tage och jag steg av tidigare så Harry fick ensam berätta utgången för ´n Värner.

Tänk vad minnen kan komma när man ser en bild
Vi har förresten ett stort linneskåp som blev köpt på auktion i Nyhåltes.
´ n Albert körde hem det med traktorn och flakvagn.
Men, det är en annan historia för ca 60 år sedan

´n Torgny

 
 
Denna sida skapades av Junselevallens byalag 140219. Senast uppdaterad 140219.