Ridvägen från Krånge till Fjällsjö socken och kyrkvägen från Vallen1.

 

 

Ridvägen från Mo kyrka till de nedre ådalarna känner de flest av oss till. Det fanns dock även en fortsättning på denna ridväg och det var ridvägen mellan Mo kyrkby över Krånge och vidare mot Vallen och Fjällsjö socken. År 16802 blev de fyra byamännen i Vallens by ålagda att bryta väg över byns marker och ¾ mil in på Fjällsjöskogen. Byamännen skulle även bryta ½ mils kyrkväg mot Krånge. Byamännen lade ned ett ansenligt arbete på vägsträckningen mot Fjällsjö och dessutom satte de upp milstolpar på socklar av trä.

Nästan sjuttio år senare kom åter igen kyrkvägen mellan Vallen mot Krånge på tal. Denna gång skedde samtalet tillsammans med länsmannen Zakarias Tideman och samtliga sockenmän, under ledning av nämndemannen Erik Abrahamsson i Böle och anledningen var att Vallens fyra byamän vägrat rödja och underhålla sin del av kyrkvägen mot Krånge. Övriga sockenmän påtalade att de svarade, efter hemmanstal, för alla andra kyrkvägar inom socken samt för Umbron vid Eds by och Röåbron. Anders Hansson i Ruske undantogs dock eftersom han ensam svarade för en svår kyrkväg.

Sockenmännen påtalade vidare att om de fyra Vallenbönderna övergav underhållet av vägen mot Fjällsjö skulle de istället ha råd och tid med upprustningen av sin egen kyrkväg mot Krånge. Allmänt troddes det att Vallens byamän endast tänkte på sin egen bekvämlighet och därför undlät att rödja kyrkvägen. Länsman Rudin och sockenmännen i Fjällsjö hade sänt en attest där det påvisades att vägsträckningen i mannaminne inte använts. Enda gången vägen gagnades var för fyra år sedan, alltså 1743, då flottningskommissionen hade sammankallat hela områdets sockenmän angående ”skogsundervisningen”.

Ridvägen mot Fjällsjö användes sålunda ytterst sällan, någon gång under vintern kom Nordanmännen3 med sin boskap denna väg och viss olovlig handel skedde också detta håll. Därför yrkade Erik Abrahamsson i Böle att vägsträckningen helst skulle läggas under fäfot eller, om rätten så tyckte, sommartid fungera som en gångstig och vintertid endast nödigt farbar.

Resolution i ärendet kom året efter och däri förklarades att vägen mot Fjällsjö ansågs onödig eftersom endast ett fåtal resande kom denna väg. Eftersom Vallens fyra byamän sålunda inte längre behövde underhålla den förklarades de istället skyldiga att rödja och underhålla kyrkväg mot Krånge. Rätten tog också på sig ansvaret att se till att arbetet fullgjordes.

Arbetet med kyrkvägen från Vallen tog sin början sommaren 1748.

1901 kom resolution på ett nytt vägläggningsförslag från Röåbron till Vallens by4. Under de år som gått sedan 1750- talet hade förutsättningarna ändrats och behovet av förbättrad och farbar väg hade ökat. Under 1890- talet hade dock vissa förbättringsarbeten skett5.

Förslaget, som nu godkänts, var inlämnat av skogsinspektör Klockhoff men hade överklagats av Vallenborna eftersom det var dessa som nu blivit ålagda att dels bryta vägen dels bekosta den.

Kostnaden stod i proportion till deras skattetal i Vallen, Hällberget och Alderlund. För helt skattetal i Vallen utgick en kostnad av 77 kronor och 10 öre, för Alderlund var kostnaden 7.71 och för Hällberget likaså. För ägare av torplägenhet i Vallen eller Vallnäset betalades 11.57. Kostnaden kunde antingen betalas kontant eller utgöra dagsverken á 3 kronor per dag.

Skogsbolagen Kungsgården/Marieberg AB samt Kramfors AB, vilka ägde fastigheter i samtliga berörda byar, fick även vara med och betala efter skattetal.

Samtliga berörda utgjorde sin betalning till största delen av dagsverken. Olof Jacobssons skuld till vägförbättringen var 112. 60 och för detta belopp körde han, sommaren 1910, 1993 kbf grus och gjorde dagsverken med häst och körare. Dessutom betalade han 35. 42 kontant.

Förbättringskostnaderna uppgick till ett belopp av 2 711 kronor och 66 öre. Därtill lades vintervägsunderhåll med 81 kronor och vägfogdearvode 50 kronor. Slutbeloppet blev sålunda 2842 kronor och 66 öre varav socknen gav Vallenborna ett anslag på 500 kronor till vägen6.

1 Efter Wallenroth & Anderssons anteckningar /JHA
2 Den 26 januari 1680
3 Med uttrycket Nordanmän avses sannolikt samer med renar.
4 Kommunalnämndens protokoll 30 mars 1901 /JKLA
5 J P Björn avräkningsbok 1870- /JHA
6 J P Björn avräkningsbok 1877 där tomma sidor använts av vägförbättringsarbetets bokföring.

 

Denna sida skapades av Junselevallens byalag 050106. Senast uppdaterad 050106.