Den här haltande visan, eller vad den ska kallas, skildrar hur det gick till när Vallens byalag uppstod. Den skrevs 1975 och framfördes offentligt i kabarén  ”Bârâ rallâ” inför två fullsatta föreningshus (Vallencia) på försommaren 1977. Ett par förklaringar kan vara av nöden 25 år senare: ”Fagerström”, Gustaf Fagerström, var ordförande i Sollefteå kommunstyrelse. ”Hjärtberg”, Nils Hjärtberg, var fastighetschef i kommunen. ”Lärarinna” och den ”Jenny” som nämns längre fram är samma person. Hon hette Jenny Eriksson och var småskollärare på Våll’n under en mansålder.


Vållarvisa

Dä sto’n annons i tirningen på sernhöstkant’n
Kommurn skull’ vesst börj’ å vännä på slant’n
i väntan på välingen från skyn
Vi gnôggä oss i yga å slet oss i hårä
å på rôggen dansä’n kåll’n kårä:
Tänk’ dôm sälj’ skola i byn?!!

Vi la oss på soffa å såg gernom fônsträ
å ållt skull’ ha gått ättä varnligä mônsträ
likä säkert som att vatt’n rinn’
Men bäst då vi låg däri vär vorä gårla
hôrl vi na i fårsta som dompä å smårla
­- dä va nan som vellä in

Vem var’ä som stog baka fårstädöra
å va i frid’ns namn skull’ dom hittarn å göra
sâ hämst som hennä si ut?!!
Jo dä va lärarinna å a Tykos-Eva
vä’n lestä i hanna om att byn skull’ leva
å att nu feck’ä vära slut!

Vi skrev på ållihop sâ gôtt vi kônnä
för ållihop hadd’ vi ju ändå fônnä
att skola skull’ vi ha kvär
Sen for tre kâra å’n kvinnä (a Eva)
tell Sårlefta å sa att vi vell’ä ju leva
å Fágerström – dä va’n mårnschli’n kär

Han å Hjärtberg kommä resenäs hit opp’te Våll’n
å vesst feck fôll bäggä littä på skåll’n
men int’ var’ä sä falit ändå
Dä va ingen som håjä, å ingen som yrlä
men att Våll’n vellä ha’n fjär däri stylä
- dä gatt dôm no ändå förstå

För sen geck försäljninga tellslut i stöpä
å vi feck’ä byalag jussom på köpä
å dä tack’ vi vackert för
Nu ligg’ vi int’ länger i vär vorä gårla
å hör vi nan på byn som dompä å smårla
sâ no vet vi gôtt va dôm gör

Dä ä’a Stenbacka-Disa å’n John å’n Rune
å i norlbyn stå’n Natan å kôxä på turnä
Å väntä på a Gulli å’n Knut
Dä ä’a Jenny å a Gun däri Einars å’n Roffe
å ingen fo ligg’ å rittä på’n soffä
- nä nu skô ållihop ut!

Ja sâ gå’ä tell på Våll’n numera
Vi häng jussom ihop som langhårlmen å lera
å ållihop hjårsch vi åt
Å int’ ä dä sä kôrnstit, som nagen kan tyckä
för då dä ä fråga om mangt å myckä
- då sitt’ vi ju i såmma båt

Förf okänd, barmhärtigt nog, men ’n Hanns-Olov lär ha upphovsrätten.
 

Lyssna

Gun Henriksson

 
Denna sida skapades av Junselevallens byalag 020728. Senast uppdaterad 090419